Text: Hege Hellström

 
Egentligen hade inte Sofia Bauman hört så mycket om ridtravare när hon såg Ed Loli, en nioårig travare, på bild i en hästannons. Hon skulle kanske inte ens köpa häst då, för sex år sedan, när araben hon haft på foder blivit såld.
- Men så såg jag blicken på bilden. Och när jag träffat "Eddie" var jag helt såld, berättar Sofia. 
Under provridningen kunde hon inte ens galoppera på hästen. Men han var snäll att hantera och det var det där suget i blicken, och "ett hjärta av guld", som gjorde att hon inte kunde motstå.
Eddie hade varit hos en ung tjej i Värmland i fyra år, där han haft det bra. Men innan dess hade han varit vanvårdad och slagen.
- Förra ägaren hittade honom bunden vid en påle och hon började mata honom i smyg innan hon fick köpa honom. Han hade väl inte travat tillräckligt fort, berättar Sofia.
 
Nära att ge upp
Det skulle krävas tålamod för att lära Eddie galoppera, det hade Sofia förstått.
- Men inte att det skulle vara SÅ svårt! Många gånger var jag nära att ge upp. 
Det tog ett och ett halvt år innan Sofia och Eddie skulle galoppera tillsammans på ett fält. Traven var snabb och helt plötsligt råkade Eddie börja galoppera.
- Då var det bara att berömma, massor, säger Sofia.
Innan dess hade hon inte ens kunnat få honom att galoppera på longerlina. 
- Och att få till en bra galopp, det har vi nog bara lyckats med i ett och ett halvt år. 
 
Lång tid att stärka hästen
Att det tagit över fyra år för att få till en bra, någorlunda samlad galopp beror enligt Sofia på att travarna är byggda för att skjuta ifrån med bakbenen långt bakom sig, medan målet med en dressyrhäst är att få benen långt in under kroppen.
- Det tar otroligt lång tid att stärka en ridtravare. Men det har varit värt varje tår.
Sofia vill gärna slå ett slag för ridtravaren. Visst måste man vara beredd på en massa hårt jobb om man ska skola om en travare till ridhäst som ska kunna gå dressyr, det sticker hon inte under stol med. 
- Men om man bara vill ha en hobbyhäst att rida ut i skogen på krävs det nästan inget jobb alls, det är om man vill kunna rida dressyr det krävs arbete.
 
Naturlig galopp med hoppning
Många ridtravare älskar hoppning, enligt Sofia. Eddie är inget undantag, han har placeringar upp till 1,10, men numera får han bara hoppa lågt eftersom han haft problem med ett bakknä.
- Jag tror att hoppningen var bra för att lära in galoppen, det blir mer naturligt att falla in i galopp när man hoppar. 
En annan fördel med ridtravarna är att de är lätthanterliga. Inom travet tjafsar man inte om man ska in i spolspiltan eller eller ej, som Sofia uttrycker det. Hästarna är även vana vid att transporteras.
 
Kär i sin häst
Nu är Eddie femton år och Sofia får oro i rösten när hon säger att hon hoppas på många fler år med hästen.
- Jag vet inte om jag skulle kunna köpa en ny häst, jag älskar Eddie så mycket. Jag är kär i min häst!
Men om det skulle bli en ny skulle det vara en ridtravare, det är i alla fall säkert. 
 
Egna tävlingar
En av fördelarna med den här hästtypen, enligt Sofia, är de speciella tävlingar som arrangeras för ridtravare.
- Det är så bra stämning på de tävlingarna! Man hejar på varandra och känner många. Det är inte näsan upp som på många lokal- och regionaltävlingar. 
Men Sofia och Eddie fortsätter ändå att tävla dressyr på "vanliga" tävlingar. De har två placeringar i LB och de har startat en LA. 
- Det är inte många som tror att han är travare numera, det är bara stämpeln som visar det. Fast nu när han är så fin skulle jag vilja fylla i den där stämpeln med vit tuschpenna, förr ville jag helst ta bort den helt!
 
800 medlemmar
Något som är positivt med att ha ridtravare är att det finns en bra hemsida där alla medlemmar får en egen blogg och där forumet är aktivt. Svenska ridtravareföreningen har ungefär 800 medlemmar och det är mycket tack vare hemsidan som medlemmarna känner varandra så bra.
I våras arrangerades ridtravarens dagar, där man kunde tävla i grenarna löshoppning, hoppning, dressyr och exteriör. Eddie vann både dressyr och löshoppning. 
 
Tränaren är viktig
Men en bra tränare är definitivt något Sofia rekommenderar när man har en ridtravare som ska gå dressyr. Själv rider hon för Anette Holm.
- Anette har ett öga som ingen annan jag ridit för har haft, hon ser allt och lite till. Hon använder sig av en hörsnäcka och mikrofon så hon behöver aldrig skrika och man hör henne hela tiden. Hon använder enbart positiva metoder. Anette har hjälpt mig med att hitta känsla och rytm i min ridning. Hon har en sund och postiv inställning till hästar och ser inga hinder med en ridtravare.