omskolning del 3

• Att galoppera eller inte galoppera...

Den vanligaste frågan man stöter på i sammanhang med ridning av travare, är givetvis hur ryttaren ska få den att galoppera. Antingen kan inte hästen galoppera alls, eller så behöver galopp i något varv stärkas.Mitt standardsvar är att ryttaren måste befästa det grundläggande arbetet - som jag beskrivit i de tidigare avsnitten - och att det (jag är ledsen) inte finns några genvägar!

"Varför måste jag göra så?", frågar då kanske du. Därför att travaren måste få tid att bygga bärande kraft. Den har hela sitt liv arbetat med att utveckla dragande kraft. För att klara att galoppera på ett bra och kontrollerat sätt, måste den ges tid och träning att bygga rätt muskler och skaffa sig en bra balans.

Övningarna i dagens avsnitt gör just detta - bygger upp hästens balans och smidighet. Det här arbetet - att bygga balans, styrka och smidighet - kan bli väldigt tidskrävande med vissa hästar och väldigt lätt med andra. Det hänger samman med hästens individuella förutsättningar. Det här betyder dock inte att du inte kan galoppera din häst! Jag tycker absolut att du ska känna efter om galoppen "finns där" till exempel i uppförsbackar eller på andra lämpliga platser.

•  Rakriktning och ställning

Rid rakt, rakrikta hästen, på medellinjen först i skritt. Att rakrikta hästen betyder helt enkelt att den ska röra sig framåt, rak i kropp och hals, bakbenen ska röra sig i samma spår som respektive framben. Låter enklare än det är. Bra om du har spegel för att kontrollera. Annars får du ha en medhjälpare (det kan vara svårt att se). Rid hela linjen och ställ sedan växelvis hästens huvud till vänster eller höger. Ställning ska endast ske i hästens atlaskota - dvs nackkotan strax bakom hästens öron. Hästens hals och kropp ska vara rak på spåret men du ska kunna se dess ögonvrå på vänster respektive höger sida.

• Att flytta hästen för skänkel

Om du nu kan rida din häst på ett bra sätt enligt de övningar jag beskrivit tidigare, i skritt och gärna också i trav, så är det dags att lära hästen att flytta sig undan från skänkeln, sidvärtes. Här kan det vara bra om du vant hästen vid ett dressyrspö.

Dressyrspöet använder du som en förlängd arm eftersom du inte når att hjälpa hästen långt ner på bakdelen med din egen hand. Med spöet får du långa armar och kan förklara för hästen hur du vill att den ska röra sig. Tänk på att hästen ska betrakta ditt spö som din arm - ofarlig och mjuk.

I skänkelvikning ska hästen röra sig i sidled på tre spår. Kropp och hals ska vara raka. Hästens inre fram- och bakben ska kliva framför och förbi de yttre benparen. Alltså: om du ber hästen att rör sig åt vänster, ska höger framben kliva förbi det vänstra. Det blir enklare om du börjar träna längs en långsida. Har du tillgång till speglar så är det ju det finemang för att kolla hur hästen rör sig, men (!) det går utmärkt att träna skänkelvikning längs med en rak vägkant också! Det förutsätter att du har en rak vägsträcka att träna längs, helst inte E4:an förstås...

•  Skänkelvikning

Hästens huvud ska vara ställt från rörelseriktningen. Följ långsidan med hästen rak till ungefär mitten. Där flyttar du tillbaka din ytterskänkel (ytterskänkeln ligger närmast väggen/kanten) något. Dressyrspöet håller du i ytterhanden och petar försiktigt på hästens bakdel samtidigtsom du trycker med ytterskänkeln. På detta vis för du in hästens bakdel något mot ridbanans mitt. Innerskänkeln matar på hästen framåt och innertygeln ser till att du inte förböjer halsen!

Med förböja menar jag att halsens böjning inte får bli större än att du bara ser hästens ögonvrå. Se till att hästen behåller takt och bjudning!

Tvära hellre minimalt än att tappa flytet framåt! Ju kraftigare tvärande rörelse, ju svårare för hästen att klara av.

När hästen klarar detta i skritt kan du prova i trav.