Från travhäst till ridhäst - tips och fakta
Från travhäst till ridhäst - tips och fakta
Trassel
Besvärligt beteende kan t ex vara en tendens att bli heta, vilja sticka eller tävla med andra du rider
ut med etc. För att kunna rida och träna säkert, är det därför viktigt att hästen får coola ner ordentligt efter tävlingskarriären. För att coola ner på rätt sätt, är det värdefullt att veta lite om varför hästen gör som den gör...
Avel + Träning + Tävling = Karaktär, beteende, kondition
Det är en blandning av förutsättningar som formar en hästs karaktär och beteende. Arv i form av avelsurval, träningen den "utsätts" för samt vilken typ av tävlande den sen ägnar sig åt.
Under många, många år har travaren målmedvetet avlats utifrån tävlingsprestationer snarare än exteriör och psyke. Turligt nog krävs det i regel stabilt psyke och god exteriör för bra tävlingsprestationer. Aveln har skapat en snäll och lätthanterlig häst med mycket framåtdriv och arbetsvilja. Exteriören är förstås viktig för travtävlande men den kanske inte alltid är optimal för all typ av ridning.
Nästa pusselbit är träningen hästen fått som travhäst. De tränas i ofta varje eller åtminstone varannan dag i joggingtempo (trav) under ca 40 - 60 minuter. Detta "joggingtempo" är avsevärt mycket högre än när en traditionell ridhäst går i arbetstrav. Utöver dessa joggingturer avverkar den förmodligen också snabbare arbeten på t ex bana (rund eller rak) eller backe en eller flera gånger i veckan. Dessa arbeten är inte sällan av maxtempokaraktär, vilket efter en tid ger hästen en fantastisk kondition och uthållighet för att klara av mycket höga farter (upp mot 50-60 km/h) i trav. En travare i full tävlingskondition som hastigt ställs av, och inte får dessa veckovisa "urblåsningar", kommer under lång tid att ha gott om överskottsenergi.
Genom att travarlivets rutiner återkommer varje dag vet travaren också att när utrusningen sätts på, då väntar roligt arbete. Eftersom de flesta travare älskar att jobba kommer den också att springa glatt hela turen med spetsade öron och mycket framåtdriv. Den tycker om det och när konditionen är upparbetad, kommer den också att "kräva" sina dagliga turer.
Dessa rutiner bryts när ridtravarlivet tar vid, något som paradoxalt nog kan göra hästen stressad - trots att arbetsmängden minskat. Överskottsenergi kan också börja byggas upp. Energi som den, om den inte får utlopp för den, eventuellt kommer att ägna åt att göra mindre kul saker - t ex att försöka sticka när du rider...
Sist men inte minst har vi tävlingsinstinkten - dvs viljan att i en grupp av hästar vara först/springa fortast. Den finns där naturligt för de flesta travare, men förstärks sannolikt med tävlande, dvs ju mer och längre hästen tränar och tävlar trav, ju starkare tävlingsinstinkt. Hos vissa travare är den mycket stark och kan t ex i kombination med en orutinerad ryttare, utgöra en fara om ryttaren inte är förberedd.
Stress och frustration kan få konsekvenser
Travarens glädje (och vana vid) att dagligen springa långa sträckor i gott tempo, gör att en omställning (ibland över en natt) till att istället ägna sig åt (jämförelsevis) stillsammare arbete, kan under den första tiden som ridhäst resultera i en understimulerad, stressad och explosiv häst.
Den kommer under lång tid förknippa rutinerna kring sadling mm med en härlig joggingtur på nästan en timme i raskt tempo! Det nya, lugnare livet kan till en början alltså bygga upp stress och frustration hos travaren. Det är lätt att tro att det lugnare tempot i ridstallet i sig gör hästen coolare, men till att börja med kan resultatet alltså bli det motsatta med ökad stressnivå hos hästen inför allt det nya!
Tidigare erfarenheter, träning, inlärning och uppdämd stress, kan ta sig olika uttryck hos travaren - här är några exempel:
* Hästen vill kanske inte stå still när du ska hoppa upp i sadeln utanför stallet. Travaren förstår inte varför den plötsligt ska stanna utanför stallet. I sitt travarliv har all utrustning ofta hakats på inne i stallet. Kusken släpper loss kättingarna, hoppar upp i vagnen och kör iväg - "vaddå stanna utanför stalldörren - nu drar vi!".
* Hästen "rusar" iväg när du väl kommit upp i sadeln. Så har den alltid gjort - travarens travjoggingtempo är tämligen högt!
* Hästen ligger på bettet, men när du tar i tygeln för att ta ner farten, tar hästen upp huvudet i protest. Den förstår inte varför den inte får "springa på i sin egen lagoma fart". Ofta blir travaren lugnare om du har ett mycket lätt tygeltag, eller genom att omväxlande (mjukt) ge och ta, än om du fortsätter att "bara dra". Det här känns ofta "fel" för den som ridit skolad ridhäst och det händer ofta, ofta att jag ser ridtravare med huvudet högt upp i luften och full fart framåt pga att ett för hårt tygeltag och för dålig grundläggande kommunikation mellan ryttare och häst. Vissa säger att det är den sk upp-checkningen vid travtävlande som gör att hästen höjer huvudet. Jag tror att travets upp-checkning bara utgör en mycket liten del av det här beteendet. Travaren är ofta en mycket känslig häst som kräver känsliga händer och lätta hjälper. För hårda händer kommer att stressa hästen och göra ridningen till en muskelkamp - som du aldrig kan vinna på ren råstyrka...
Allteftersom utbildningen fortskrider och hästen börjar förstå vad du vill och menar, kommer den också att fungera bättre och bättre i munnen. Läs Yvonnes omskolningsskola del 1 här på hemsidan där hon går igenom precis det här!!
* Överskottsenergi från tidigare konditionsträning kan göra hästen stissig och tittig på allt - stenar på marken, fladdrande löv etc
* Om du rider i lag med andra, kan den vilja tävla med de andra hästarna, särskilt om ni sätter fart över en stubbåker...
* Många travare körs med s k tungband. Tungbandet är en läderrem som mjukt håller tungan på plats under bettet. Dessa hästar lägger utan bandet, (ofta) tungan över bettet och tar på så sätt över styrningen - inte bra. Sådana hästar kan utan tungband bli väldigt morska när de märker att de kan "styra själv". I vissa fall helt omöjliga att kontrollera. Fråga när du köper hästen vilken utrustning den kördes med till vardags. Rid dessa hästar på ridbana/ridhus till att börja med, och testa hur de reagerar med sin nya utrustning. Ofta går det att träna bort den här olaten genom kommunikationsövningar mellan häst och ryttare.
Tips för nedkylningen
Eftersom det förmodligen är så att travarens eventuella strulighet efter sin avslutade travarkarriär beror på stress, överskottsenergi och en viss frustration över sitt nya liv - är det i dessa ting man ska ta sin utgångspunkt för "nedstressningen". Här är några tips för att coola ner en travare:
* Räkna med att det tar tid, mellan 3 - 6 månader, ibland ett år, innan hästen har anpassat sig helt till sitt nya livstempo.
* Se över foderstaten och minska kraftfodergivan så att den står i relation till hästens nya arbetsnivå. En häst i "låg" träning har ett väldigt litet behov av kraftfoder om högivan är tillräckligt stor (mellan 7-10 kg för en fullvuxen travare). Som tävlingshäst har travaren ofta serverats mellan 4 - 8 kg havre om dagen.
* Träna ner hästen gradvis. Kommer den direkt från travbanan - försök ordna så att den kan få sträcka ut rejält någon gång varannan vecka. Detta är för övrigt något som många travare mår bra av även sen den är omställd till sitt nya liv.
* Om omställningen sker i samband med betessäsongen, kan en månad på bete vara en effektiv fysisk nedlugnare. Kolla så att hästen haft tillgång till grönt gräs innan betessläpp - annars kan en hastig och kraftig foderomställning ge magproblem.
* Spö betyder ofta för travhästen "nu sätter vi full fart framåt". Skola in den med för ny användning av spöet (t ex för korrektion och som förlängd arm i träning) långsamt och försiktigt.
* Ge hästen tid att vänja sig vid alla nya stallrutiner. I travträning har den kanske inte vistats ute mer än några timmar varje dag, träningen tar mycket energi från dessa hästar. Träningen har dessutom sannolikt ägt rum på ungefär samma tid (förmiddagen) varje dag. Som ridtravare blir förhållandet många gånger det omvända, dvs mycket fritid ute i hage på förmiddagen och sedan arbete på kvällen.
* Ge hästen tid att vänja sig vid att umgås med sina nya hästkompisar (eller andra djur som kan finnas på gården). Kanske har den inte fått umgås med andra hästar på nära håll i hage och behöver träna sina sociala talanger. Vänj den gradvis vid nya hästar och att gå i grupp. Turligt nog är de flesta travare snälla och har medfött lätt att umgås med andra hästar.
* Ge hästen tid att vänja sig vid alla nya utmaningar - eftersom de alla kan skapa stress hos hästen. Sådana är t ex att bli riden istället för körd, att gå istället för att trava, att lära sig förstå vad dina ben och sits betyder i olika positioner. Ett sätt att ge hästen tid är att hålla arbetspassen mycket korta i början. Inte mer än 10 - 20 minuter.
Jag har här plockat både från vad andra personer har delat med sig av och egna erfarenheter. Har du egna tips och synpunkter på det här med att "coola ner" en travare? Eller tycker du att det som står här är helt uppåt väggarna?